Roslagen Sea Race 13-15 juni 2003

55:an Sonjas berättelse

Text: Rune Sjöström, Skeppare 55 S-22 Sonja.
Bilder: Dennis Wetterberg, Gast 95 S-4 Gerdny.

Jag träffade Dennis Wetterberg på Getfoten och han frågade mig om jag kunde skriva något om Sonjas segling när vi deltog i Roslagen Sea Race. Nåväl roligt. Här kommer några korta rader om en lång segling.

Vi träffades alla utom en gast och avsegling verkställdes från Lagnö Ö. Gällnan var grönvit 06:30 stick i stäv varför vi gick för maskin. Skepparmöte, anmälan och eventuell besiktning skulle ske vid LSS i kyrkviken på Lidingö. Sträckan dit för oss var ca. 15 NM. Det visade sig att vi trots bra maskingång ej riktigt han infinna oss till mötet, utan en av de ej påmönstrade gastarna som kom landledes skötte om anmälan, registrering mm. Väl ute vid Gåshaga samlades alla båtar.

Första start var Hobie Tiger med LYS 1,71.
Andra start var IMS, ORC CLUB
Tredje start var LYS I
Fjärde start var stora flerskrovsbåtar.

Gerdny startar på sekunden vid läbojen.

Nu ger vi järnet! Full focus på trimmet ombord Sonja.

Vi startade i tredje start tillsammans med den enda andra deltagande skärgårdskryssaren förutom Sonja, SK95:an Gerdny, en R12:a och lite mera plast. Vinden vid start var i stort sett VNV och innebar slör till halvvind. Seglingen skulle genomföras enligt följande: Start vid Gåshaga, Oxdjupet, Saxarfjärden, Kanholmsfjärden, syd och öster om Möja, Rödlöga, gate vid Fejan, Arholma, Svartkubben och mål i Öregrund. Vi kom iväg och hängde med någorlunda och tiden gick. Väl ut mot Saxaren brottades vi med de stora flerskrovsbåtarna som startat tio minuter efter oss.

Startfältet med Gåshaga i bakgrunden. Sonja 2:a.

Vid Tynningö har 12:an Clipper passerat Sonja.

Flerskrovsbåtarna svischar förbi.

Blå Carat i början av Saxaren.

Lyckas tillfälligt passera Panta Rei.

Hård kamp på Saxaren. När det blir för platt är det jobbigt utan spinnaker. Sonja bakom grön spinnaker?

Vidare ut syd Kanholmsfjärden började vi skymta Gerdny och även närma oss, ty vinden skrotade något. Henne hade vi ju tidigare förlorat ur sikte. Vi hade också skymtat R12:an. Vinden la sig och klockan var nog ungefär 20.00.

Sonja nästan ikapp Gerdny som kommit 200 meter på 1,5 timme.

Äntligen har vinden kommit igen efter 2,5 timme. Slör mellan Möja och Morsken.

PantaRei glider förbi Gerdny vid Morsken. 12:an fortfarande efter.

Vidare halvvind leden norrut mot Morsken. Nu blir en laber kvällsbris NV. Vi får sträckbog. Solen smyger sig ner i horisonten NW. Våran kamp börjar nu med bland annat Blå Carat - 51 fotaren one off. Mörkret faller och vi når upp mot gate vid Fejan c:a 01.00 enligt kommittén. Själv kojar jag och lämnar över. Vi får kryss mot Kapellskär, sedan norrut. Vi håller oss någorlunda i balans bland båtarna. Vaktbyte kl. 04.00 lördag morgon. Position NO Simnäsklubb och N Arholma Båk. Sjön börjar växa redan nu. Vi har bonnkryss ut mot havet. Våran segelsättning måste omprövas, men hon går relativt mjukt i sjön. Vi beslutar att stryka genuan och sätta fock. Grov sjögång medför svårigheter samt att förstagsprofilen spricker. Vi får upp focken till hälften, men ej heller ner den varpå vi måste skära ur liket. Efter arbete i grov sjögång på öppet hav beslutas att säkerhet är nummer ett, varpå Sonja bryter sin segling. Återstående distans av 100 NM är c:a 15 NM. Snopet. När vi vänder om känns det lite hopplöst, men det viktigaste av allt är att det inte inträffar någon form av chansartad segling. Vi anmäler oss som brutet ekipage, varpå dom svarar att vi var redan tidiga vid gate Fejan. Klockan var då c:a 01.00.

Sammanfattning av 95:an Gerdnys segling

Text: Dennis Wetterberg, Gast 95 S-4 Gerdny.

Denna segling kan liknas med bergodalbana. Kanonstart och segla ifrån fältet. Parkera vid Möja och vänta in fältet igen. Bra träning för skepparens tålamod. Ny vind och segla ifrån fältet upp till Fejan där vi hade nöjet att passera gaten vid midnatt i 9 sekundmeter vind och ösregn. I dessa förhållanden hade vi inga möjligheter att se gaten om vi så passerade 50 meter på sidan om. Vi tar ut svängen med råge och passerar i blindo. Sedan räcker vinden till Kapellskär där hela manövern med stiltje upprepar sig. Fältet samlas igen och nu har vi inget tålamod kvar. Efter ytterligare en timme i stiltje bryter vi och åker till bryggan utanför krogen på Fejan och sover.

Nästa dag hade vi en kanonsegling hem till Lidingö i frisk nordlig bris. Väl hemma konstateras att vi hade tur som bröt kappseglingen innan vi utsattes för grov sjö. Motorupphängningen hade havererat med avskjuvade gummiupphängningar.